Svenska
Organisations in Transition

19 May 2026

Umeå, Sweden

Umeå University

Challenges

A

  • Arbetsmarknad- och integrationsavdelningen, Umeå kommun

    • 2

      Hur kan offentliga aktörer och arbetsgivare utveckla mer innovativa och förändrade arbetssätt för att möjliggöra arbetsinkludering för personer långt från arbetsmarknaden och samtidigt stärka kompetensförsörjningen?

      (the conversation can be conducted in English)

      Arbetsmarknads- och integrationsavdelningen i Umeå kommun arbetar med personer som står långt från arbetsmarknaden och som behöver individanpassade insatser inom arbetsrehabilitering och arbetslivsinriktat stöd.

      Vi ser idag ett kompetensglapp, det finns människor som står utanför arbetslivet, samtidigt upplever arbetsgivare svårigheter att rekrytera och möta sina kompetensbehov. Det finns personer, det finns ett behov att anställa men det matchar inte.

      Vidare ser vi parallellt ett ökat behov av intern omställning för medarbetare som, ofta på grund av ohälsa, inte kan kvarstå i sin ordinarie anställning. Här finns en utmaning att hitta anpassade arbetsuppgifter och mottagande arbetsplatser som möjliggör långsiktiga lösningar, vilket kräver utvecklade arbetssätt och organisatorisk flexibilitet.

      Vi ser därför behov av att vidareutveckla hur offentliga aktörer och arbetsgivare arbetar med rekrytering, arbetsorganisation och samverkan för att bättre ta tillvara individers faktiska förmågor. Hur kan arbetsgivare möta upp utan att göra avkall på sina krav för en fungerande verksamhet? Finns det behov av att differentiera arbetsuppgifter för att kunna komma in på arbetsmarknaden? Här behövs det att flera aktörer hjälps åt för att lösa kompetensförsörjningen i framtiden. Vi anser att det saknas mer än bara utbildning för att lösa problemet. Det är särskilt angeläget i ljuset av en åldrande befolkning och en långsiktig kompetensförsörjningsutmaning.

B

  • Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka

    • 13

      Hur kan byar i landsbygd och glesbygd stärka sin förmåga att hantera långvariga kriser? Vilken forskningsbaserad kunskap finns om hur ansvar och samverkan mellan offentliga och lokala aktörer kan fungera i praktiken?

      (the conversation can be conducted in English)

      I många landsbygdsområden förväntas lokalsamhällen klara den första fasen av en kris på egen hand, ibland längre än en vecka. Trots detta saknas ofta en tydlig bild av hur ansvar, roller och samordning mellan olika nivåer – som länsstyrelse, kommun och byar – faktiskt fungerar eller bör fungera.

      Samtidigt är kunskapen om vilka riktlinjer, modeller eller rekommendationer som finns för långvarig krishantering på bynivå utspridd och ibland bristfälligt sammanställd. Det gör det svårt för lokala aktörer att motivera satsningar, planera långsiktigt eller söka finansiering för utvecklingsarbete.

      I Biosfärområde Vindelälven–Juhttátahkka, en del av UNESCO:s MAB‑program, arbetar vi tillsammans med byar i fjäll, skogsland och älvdal där avstånden är stora och sårbarheten ofta högre. Biosfärområden fungerar som living labs för hållbar utveckling där lokala beredskapsfrågor kopplas till klimatförändringar, grön omställning och social rättvisa, och där lösningar kan testas och utvecklas i praktiken. För detta behövs en starkare förankring i forskning och evidens.

      Vi söker forskningsbaserad kunskap som kan:

      - belysa hur ansvarsfördelning och samarbete mellan offentliga aktörer och byar kan organiseras

      - sammanställa vilka rekommendationer eller riktlinjer som finns för beredskap längre än sju dagar

      - identifiera modeller för lokal krisberedskap i glesbygd

      - bidra med argument och underlag som stärker möjligheterna att söka finansiering och utveckla hållbara beredskapsinsatser i byar

N

  • Nasdaq

    • 5

      Hur bygger man bäst en stark lokal identitet och psykologisk trygghet för att skydda teamen från stress och osäkerhet i den bredare organisationen?

      (the conversation can be conducted in English)

      I en stor global organisation sker det ofta förändringar inom den bredare organisationen, allt från omorganiseringar till förflyttningar. Även om inte alla förändringar påverkar samtliga kontor direkt, så påverkas anställda indirekt, vilket för vissa kan leda till stress eller en känsla av osäkerhet. Hur bygger man en stark lokal identitet och trygghet för anställda för att kunna hantera omorganiseringar på ett bra sätt.

  • NCC

    • 1

      Hur kan vi använda LOU för att lösa samhällsutmaningar?

      (the conversation can be conducted in English)

      När jag började jobba på NCC tyckte jag att det var förvånande att utvecklingen inom mark och asfalt inte har gått framåt de senaste femtio åren. Vi arbetar fortfarande med samma lösningar – lappa och laga – som för femtio år sedan. Inom de flesta branscher finns en produktivitetsutveckling på 3–4 % per år. Vår bransch har noll utveckling om inte minus.

      När jag läser forskningsrapporter och andra artiklar om detta fenomen dyker offentlig upphandling ofta upp som en orsak, eller snarare hur vi använder LOU. Dagens upphandlingar premierar lägsta pris framför högst samhällsvärde, trots att det finns stora möjligheter att använda upphandlingar som styrmedel. Skulle våra kunder inom stat och kommun i stället fokusera på att lösa samhällsutmaningar och tänka på skattebetalarnas bästa hade innovationerna flödat.

      I detta saknas också medborgares och andra intressenters delaktighet. I upphandlingar är det anmärkningsvärt hur sällan kommunerna inkluderar representanter för dem som faktiskt använder väg- och markytor eller påverkas av dess konsekvenser. När jag vill träffa representanter från våra kommunkunder i norr skickar kommunerna ofta någon som ansvarar för vägunderhåll. Jag har aldrig stött på en kommun som också bjuder in representanter för dem som använder vägarna eller på olika sätt berörs av dem.

      Konsekvenserna av dagens system är tydliga. Människor drabbas av ökad risk för demens och alzheimer till följd av partikeldamm från vägar. Av halkolyckor på isiga promenadstråk och av sömnproblem orsakade av trafikbuller, för att inte tala om de fortsatta CO2 utsläppen. Vad kostar det egentligen om vi inte ställer om?

      Det finns mängder av smarta lösningar som redan används internationellt. Tyskland satsar på bullerdämpad asfalt för att minska psykisk ohälsa i städerna. Sydeuropa arbetar med solreflekterande beläggningar utanför äldreboenden. Danmark använder dränerande asfalt för att minimera översvämningar. England testar självläkande asfalt för att minska bland annat cykelolyckor i städer. Frankrike experimenterar med asfalt som innehåller solceller. Men i Sverige görs inget. Forskare och debattörer menar att orsaken är att kommuner tänker i stuprör och låter lägsta pris styra, vilket inte skapar några incitament för branschen att utveckla nya produkter.

      Det pågår försök i Sverige med att asfaltera med biobindemedel i stället för fossilbaserat bitumen. Kostnaden är 200–500 kr dyrare per ton, vilket gör att vi inte kan vinna anbud om detta bindemedel ska användas. I Norge har man däremot infört ett Bonus Malus system där upphandlingar bedöms på både pris och CO2 utsläpp. Entreprenörer med lägst utsläpp får inget tillägg på anbudet, medan övriga får påslag utifrån sin klimatpåverkan. Resultatet är att nästan alla vägar i Norge nu asfalteras med stor andel biobindemedel, där lönar det sig att minska CO2 utsläppen för att vinna anbud.

      Mot denna bakgrund vill vi gärna inleda en bredare diskussion om hur upphandling och styrning kan utvecklas för att bättre stödja en hållbar omställning. Vi vill också ta en aktiv roll i samtalet om hur statliga och kommunala kunder kan utveckla styrmedel, samverkan och beslutsfattande så att pris, konkurrens och hållbarhet balanseras på ett sätt som faktiskt främjar innovation. Därför är det också värdefullt att få en bättre förståelse för hur kommunikation kan användas som verktyg för att väcka intresse och skapa engagemang kring dessa frågor.

P

  • Piteå kommun

    • 8

      Hur kan vi utforma ett tvärvetenskapligt stöd till kommunala chefer, baserat på ledarskapsmodeller, styrprinciper och lärande arbetssätt, som möjliggör att leda AI-driven transformation från ambition till konkret och hållbar effekt? Trots tillgång till kunskap, modeller och strategiska ambitioner kopplade till AI, upplever många chefer svårigheter att omsätta dessa i praktiken. Vi vill därför utforska: - hur sådant stöd kan bidra till faktisk handling och resultat i verksamheten? - hur chefer kan få verktyg att hantera organisatoriska hinder, såsom motstånd, osäkerhet och målkonflikter? - hur lärandet kan struktureras för att kompetensutveckla ledare? - samt hur centrala hinder, såsom organisatoriskt motstånd och osäkerhet, kan hanteras inom ramen för ett AI-transformativt ledarskap?

      (the conversation will be conducted in Swedish)

      Kommunala organisationer genomgår en accelererande digital omställning där artificiell intelligens förväntas bidra till ökad effektivitet, kvalitet och innovationsförmåga i välfärdens tjänster. Trycket är stort på att omsätta AI-initiativ i konkret verksamhetsnytta utan att förlora medborgarnas förtroende.

      Trots omfattande satsningar uppstår ofta ett glapp mellan strategiska intentioner och faktisk effekt i verksamheten. Forskning och praktik pekar på ett återkommande implementeringsgap mellan ambition och realiserad nytta. Denna utveckling kan förstås som ett bristande samspel mellan kommunal styrning (strategiska ambitioner), organisation (strukturer, processer och kompetenser) och ledarskap (chefers praktiska handlingsförmåga). AI-omställningen förstärker denna spänning, då den kräver samtidiga förändringar på samtliga nivåer.

      Detta aktualiserar behovet av fördjupad kunskap om hur evidensbaserade ledarskapsmodeller, styrningsprinciper och organisatoriska lärandestrukturer kan utformas och integreras. Särskilt angeläget är att förstå hur dessa faktorer samverkar för att stärka chefers handlingsförmåga och hantera komplexa utmaningar, såsom motstånd och osäkerhet, i AI-driven transformation.

    • 9

      Vilka forskningsbaserade vägval behöver kommuner göra för att etablera en gemensam och långsiktigt hållbar modell för datahantering och informationsklassning som både skyddar särskilt utsatta grupper och skapar förutsättningar för transparent, etisk och rättssäker AI‑användning i hela organisationen?

      (the conversation can be conducted in English)

      Kommuner står inför ett växande behov av att använda data och AI för att förbättra service, kvalitet och effektivitet i verksamheten. Samtidigt är datahantering och informationsklassning ofta ojämnt utvecklad och tillämpas olika mellan verksamheter, vilket kan leda till bristande spårbarhet, otydligt ansvar och svårigheter att säkerställa transparens, etik och rättssäkerhet i AI‑användningen. När AI‑användning, särskilt generativ AI, ökar utan gemensamma och långsiktigt hållbara ramar förstärks risken för kontrollförlust, bias i data och ojämlika risknivåer inom organisationen. Dessa risker blir särskilt tydliga när AI används i sammanhang som berör grupper som kan vara mer sårbara i mötet med offentlig verksamhet, såsom barn, äldre, nyanlända, personer i utsatta livssituationer, personer med funktionsvariationer, sexuella och könsminoriteter samt personer med olika etnisk bakgrund. För att möta dessa utmaningar behöver kommuner etablera gemensamma och praktiskt fungerande modeller för datahantering och informationsklassning som både stärker skyddet för särskilt utsatta grupper och skapar förutsättningar för transparent, etisk och rättssäker AI‑användning i hela organisationen. Här finns ett tydligt behov av forskningsbaserade perspektiv som kan stödja kommuner i att göra välgrundade, strategiska och långsiktigt hållbara vägval.

S

  • Strängbetong

    • 6

      Hur kan AI bidra till utvecklingen av tekniska konstruktionsarbeten, projektledning och styrning, och hur påverkar integreringen av AI-verktyg ingenjörers arbete och arbetsmiljö?

      (the conversation can be conducted in English)

      På konstruktionsavdelningen används digitala verktyg för projektering i 3D och framtagning av ritningar och andra handlingar. Mycket av underlaget och den information som tas fram på konstruktionsavdelningen används av övriga organisationen. Hur kan detta effektiviseras med hjälp av AI och AI agenter? Det finns också mycket historiska data som idag används sparsamt men som kanske med hjälp av AI kan vara till hjälp för konstruktörer och annan personal.

U

  • Umeå kommun

    • 3

      På den svenska arbetsmarknaden ses tecken på att yngre medarbetare oftare byter jobb och i högre grad sjukskriver sig än tidigare generationer men med lite andra sjukskrivningsmönster. Hur behöver arbetsgivare ta sig an arbetsmiljöarbetet för att behålla unga i organisationen, samt minska sjukskrivningstalen hos gruppen unga medarbetare? Vad säger forskningen och vilken forskning skulle vi behöva få igång på området?

      (the conversation can be conducted in English)

      Bakgrunden till frågeställningen utgår ifrån artiklar från Suntarbetsliv.se, prevent.se och arbetsmiljöforskning.se. Som har kort sammanfattats nedan.

      Under senare år har flera studier visat att unga på den svenska arbetsmarknaden skiljer sig markant från äldre generationer både i jobbstabilitet och sjukfrånvaromönster. Unga under 30 har i dag dubbelt så hög korttidsfrånvaro som äldre kollegor, och antalet unga som sjukskriver sig sex gånger eller mer per år har nästan fördubblats sedan 2010. Samtidigt visar rapporter att unga inte nödvändigtvis har högre arbetsbelastning eller sämre arbetsmiljö än äldre, och att korttidsfrånvaron ofta hänger ihop med psykisk ohälsa, livsstilsfaktorer och otydlighet kring vad som är “tillräckligt sjuk” för att vara hemma.

      Parallellt träder unga in i ett arbetsliv som präglas av ökad otrygghet, osäkra anställningsformer och bristande introduktion, vilket forskningen pekar ut som bidragande orsaker till psykisk ohälsa och stress bland yngre medarbetare. Detta förstärks av att etableringen i arbetslivet blivit svårare och mer fragmenterad, med fler tillfälliga anställningar och återkommande omställningar, vilket gör unga extra sårbara vid sjukdom, stress och arbetsmiljöproblem.

      Samtidigt vet vi att tidig och återkommande sjukfrånvaro i det första jobbet är en riskfaktor för framtida långtidssjukskrivning, vilket understryker behovet av att förstå och förebygga sjukfrånvaro tidigt i arbetslivet. Forskningen om unga och sjukfrånvaro är fortfarande begränsad, särskilt när det gäller orsaker, arbetsgivarens roll och hur arbetsmiljöarbete bör utformas för att möta nya generationsmönster — något som även Karolinska Institutet understryker i sina studier om unga och psykisk ohälsa.

      Mot denna bakgrund växer frågan om huruvida dessa förändrade beteenden är sunda gränsdragningar inför en arbetsmarknad som upplevs som ohållbar, eller om de riskerar att skapa organisatorisk instabilitet och försvåra ett långsiktigt, delaktighetsbaserat arbetsmiljöarbete. Detta aktualiserar behovet av att förstå både generationens motiv och reaktioner och arbetslivets strukturer, samt att identifiera vilken framtida forskning som krävs för att ge arbetsgivare och beslutsfattare vägledning.

      Idag finns det samarbete med MORFAR-projektet med forskare från UmU och Institutet för stressmedicin vid Västra Götalandsregionen.

  • Unionen

    • 10

      Hur kan yrkesverksamma med behov av kompetensutveckling bli en del av lösningen på dagens kompetensförsörjningsutmaningar? Hur bör ansvar och roller för kompetensutveckling fördelas mellan individ, arbetsgivare och stat för att möjliggöra detta?

      (the conversation can be conducted in English)

      Det finns en stor kompetensbrist på den svenska arbetsmarknaden, där arbetsgivare inom bland annat industrin, besöksnäringen och tjänstesektorn uppger att det blivit svårare de senaste åren att få tag på rätt kompetens. Att satsa på redan yrkesverksamma borde vara en central del i att lösa den omfattande kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden, men kräver i så fall kompetensutveckling.

      Bland Unionens 700 000 medlemmar (privatanställda tjänstemän) finns en stor insikt om att löpande kompetensutveckling är ett måste för att vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden. Det visar våra medlemsundersökningar tydligt.

      Införandet av omställningsstudiestödet skapar nya förutsättningar för yrkesverksamma att vidareutbilda sig – men är utbildningsväsendet snabbfotat nog för att möta detta, med krav som flexibel utbildningsstart, kurser, distansstudier. Vad behöver förändras, vilka hinder ser ni? Hur kan utbildningsväsendet omformas för att bättre passa yrkesverksamma?

      Obs, det är inte enbart uppdragsutbildningar vi avser, utan även utbildningar som individer söker på eget bevåg.

    • 11

      Hur kan arbetsmiljöarbetet förändras så att det möter och motverkar risker i nutidens allt mer digitala arbetsliv?

      (the conversation can be conducted in English)

      Vi som företräder privatanställda tjänstemän ser att det digitala arbetsmiljöarbetet blir allt viktigare. Det ställs höga krav på digital kompetens och nya program och system införs i snabb takt, samtidigt som tid och förutsättningar att lära sig kan vara bristfälliga.

      Digitaliseringen för också med sig oönskade intrång i den privata integriteten – vår medlemsrådgivning får allt fler frågor om program och ”verktyg” som t ex ska mäta närvaro på kontoren, men i praktiken bli en form av övervakning där alltifrån antal tangenttryck till positionering samlas in av arbetsgivaren.

      Vi diskuterar gärna med er hur det går att skapa en trygg digital arbetsmiljö. Hur kan vi tänka och vad kan vi göra för att inte ligga steget efter? Hur får man till ett bra digitalt arbetsmiljöarbete, vid sidan av det fysiska?

    • 12

      Vad krävs för att Sverige ska dra fördel av AI omställningen och stärka konkurrenskraften och samtidigt rusta de grupper som riskerar att hamna på efterkälken, som till exempel unga yrkesverksamma?

      (the conversation can be conducted in English)

      En ny studie (Lodefalk, Löthman, Koch och Engberg, 2026) visar att sysselsättningen bland unga 22–25 år i AI-exponerade yrken hade minskat med upp till 5,5 procent i början av 2025 efter att generativ AI fick sitt genomslag, jämfört med yrken med lägre AI-exponering hos samma arbetsgivare. Samtidigt ökade sysselsättningen i äldre åldersgrupper, som mest i gruppen över 50 år där den ökade med drygt 1 procent.

      Den nya studien bekräftar det amerikanska resultatet för Sverige: Artificiell intelligens ser ut att ha negativa effekter på sysselsättningen för unga men positiva eller obefintliga effekter på sysselsättningen för äldre. Studien tyder också på att den breda nedgången i jobbannonser som Sverige sett sedan 2022 sammanfaller med konjunkturavmattningen, snarare än med AI.