Challenges

A

• Acromed Invest AB

  • Challenge number 496

    Hur tar livsmedelsindustrier och konsumenter ställningar till olika livsmedelsprodukter som innehåller av olika functional foods såsom probiotika, prebiotika och synbiotika ?

    Det finns stora marknader på probiotika produkter inom livsmedelsprodukter idag.

    Hur tar livsmedelsindustrier och konsumenter ställningar till olika livsmedelsprodukter som innehåller av olika functional foods såsom probiotika, prebiotika och synbiotika ?

• Alfa Laval

  • Challenge number 499

    Är det bevisat att lägre ytfinhet ger bättre sanitära ytor? Eller finns det nivåer där lägre ytfinhet inte nödvändighet ger mer hygieniska ytor? Har utseendet på mikrostrukturen på ytan stor betydelse för hur sanitär en yta är snarare än själva Ra-värdet?

    Frågor angående ytfinhet och hygienisk design i livsmedelsmaskiner.

  • Challenge number 500

    Frågor angående hygieniska ytor och korrelation kring ytfinhet och olika livsmedel i flytande form.

    Skulle man kunna använda t.ex. kotaktvinkelmätningar som estimat för ytans lämplighet för specifika livsmedel? eller kanske som en snabb kontroll på beläggning av ytan m a p rengöringsintervall?

C

• Campbell Soup Sweden AB

  • Challenge number 506

    Hur ta fram bättre naturliga verktyg för att kunna sänka salthalten i livsmedelsprodukter utan att smaken påverkas negativt och utan att man saknar sältan i produkten. Genom multimodal sensorisk integrering kan man tillsätta andra smakgivare som vissa örter, kryddor eller "salta aromer" som antingen gör att man inte saknar sältan eller att man förstärker den upplevda sältan. Konsistens, struktur och uppbyggnad av livsmedlet påverkar också den upplevda sältan påtagligt. Kort sagt - ta fram en pragmatisk verktygslåda för livsmedelsindustrin för att sänka salthalten i produkterna med hjälp av dofter, smaker och struktur istället för att använda s k saltersättare eller salt boosters. Detta kommer att underlätta för både producenter och konsumenter att ta nästa viktiga steg i att sänka saltintaget.

    1. Saltreduktion genom multimodal sensorisk integrering

    Bakgrund

    Det råder stor enighet om att saltintaget är för högt, både i Sverige och i andra delar av världen. Dagsintaget i Sverige är 8-12 g/dag och bör reduceras till 5-6 g/dag, d v s i stort sett halveras. Ett för högt saltintag orsakar främst högt blodtryck samt olika hjärt-kärlsjukdomar. Tyvärr finns det ingen allmän konsumentopinion om att sänka salthalten i våra livsmedel, varför i stort sett ingenting händer i arbetet med att reducera salthalten i våra livsmedel. Tidigare försök med att ersätta koksalt med andra mineralsalter som kaliumklorid har haft mycket begränsat genomslag p g a dess bittra smak, vilket påverkar smakprofilen klart negativt. Vi vet även att ett lands smakpreferens för sälta kan ändras relativt snabbt, åtminstone till vissa tröskelvärden, men detta kräver att majoriteten av livsmedelsproducenterna går samma väg.

  • Challenge number 507

    Utveckla ett förpackningsmaterial, t ex ett laminat för påsar, där det syreabsorberande materialet och/eller det fuktabsorberande materialet redan är integrerat i materialet så att man kan undvika dessa lösa kuddar i produkten.

    2. Syre- / fuktabsorberande förpackningsmaterial

    Bakgrund

    Vid lagring av torra livsmedel, som pulverprodukter och frystorkade kött & grönsaksprodukter, är det av stor vikt att minimera tillgången på syre och fukt för att undvika att produkten förstörs för tidigt. Detta gäller inte minst när produkterna är ämnade för lång hållbarhet och/eller extrema förhållanden som t ex vildmarksprodukter eller militärprodukter. Genom att tillsätta syreabsorbenter i livsmedelsförpackningar kan man avsevärt öka innehållets hållbarhet jämfört med konventionella förpackningar med eller utan tillsatt livsmedelsgas. Ofta lägger man en liten påse innehållande järnfilspån som syreabsorbent i förpackningen. På motsvarande sätt kan man ibland lägga en s k torkmedelskudde innehållande silica gel eller liknande för att ta hand om fukten i produkten. Båda dessa förfaringssätt är effektiva men orsakar problem både för producenten och konsumenten. Detta eftersom doseringen av dessa små påsar kan vålla problem i produktionen. Det är t ex svårt att säkerställa att kuddarna fortfarande är aktiva när de läggs i förpackningen. Hos slutkonsumenten innebär detta en extra hantering då man måste ta upp kudden innan produkten tillagas och ätes.

  • Challenge number 508

    Hur kan man minska överförpackning av dessa livsmedelprodukter genom att konstruera smartare, tunnare förpackningsmaterial med låg värmeöverföringskoefficient. Jämför att sitta på en träbänk eller på en metallbänk i en bastu. Samma temperatur, men man bränner sig betydligt mer på metallbänken...!

    3. Förpackningsmaterial med låg värmeöverföringskoefficient

    Bakgrund

    Street food trenden ökar hela tiden i världen där människor äter varma livsmedelsprodukter on the go. Ett generellt problem är att hitta lämpliga förpackningar som gör att användaren inte bränner sig på produkten då man håller förpackningen i handen. Ofta löses detta med hjälp av olika, mer eller mindre skrymmande förpackningsalternativ med olika typer av isoleringar eller luftkanaler.

F

• Findus

  • Challenge number 485

    Adekvat matförsörjning till hemmaboende

    Ingen har räknat på vad det skulle innebära för vinst för samhället om vi har lämplig mat till våra äldre som vårdas i hemmet

    Det kostar 180000/år att bo hemma med lite hjälp. Detta skall ställas mot att det kostar 500000/år i äldreboende

    Vad skulle det innebära om vi såg till att våra äldre, med hjälp, fick optimal kostförsörjning ?

    Hur mycket vinner varje kommun?”

H

• Hortomedia

  • Challenge number 497

    Hur kan man som egenföretagare samarbeta med Akademin inom område livsmedel för att tillexempel förmedla forskning vidare till allmänheten?

    Jag är utbildad trädgårdsingenjör på SLU Alnarp och har de senaste femton åren arbetat som frilansjournalist och fotograf i växternas värld.

    Anledningen till att jag började skriva var att jag såg ett stort glapp i information mellan vad forskning kom fram till och vad som förmedlas ut.

    Jag har förmågan att formulera om akademiskt språk så att gemene man förstår och blir intresserad.

    Genom åren har jag skrivit åtskilliga artiklar och även medverkat i böcker som ’Allt om Trädgård’ med faktatext.

    Jag skriver mycket om växter och att vi mår bra tillsammans. Odling och alla nyttigheter som presenteras på Balsgård är jag väl insatt i.

    Jag tror att en akilleshäl när det gäller att få ut information om vad forskare i mat kommer fram till är att vi översköljs av märkliga dieter och dyl. Det är svårt att ta sig fram i mediabruset. Kanske kan jag hjälpa till?

    Jag är numera Fil Mag i litterärt skapande och har stor förståelse för att akademiska texter inte vinner gehör i den breda allmänheten.

S

• Skånemejerier AB

  • Challenge number 503

    Hur kan vi skräddarsy en produkt för människor med känslig mage(IBS)? Vi tror att många personer upplever att laktosfria produkter är snällare mot magen, trots att man inte är laktosintolerant. En sådan produkt borde också innehålla någon probiotika. Och inte innehålla s.k. FODMAP-kolhydrater. Vad mer ska man tänka på?

    -

  • Challenge number 504

    Hur kan Skånemejerier använda den SBU-sammanställning som visar att mjölk är bra vid viktnedgång hos personer med fetma? Vad i mjölk är det som gör att det är så här? - Kan man förstärka dessa egenskaper i en produkt?

    -

  • Challenge number 505

    Hur ser behovet av Vitamin D ut i Sverige? Hur ser sambandet ut mellan Vitamin D och Vitamin K2 Hur ser sambandet ut mellan Vitamin D och Kalcium

    -

V

• Villman & Co AB

  • Challenge number 426

    Hur kan vi kunna få forskare & dess forskning att på ett "opartiskt sätt" medverka till att man kan bidra till den lilla livsmedelsindustrins innovativa entreprenörer?

    Jag har under snart 14 år drivit Villman & Co och har producerat livsmedel utan kemiska tillsatser, konserveringsmedel & färgämnen. Min tro har varit att dessa ämnen, samt en "icke normal" process av livsmedel skapar förutsättningar för att bidra till våra folksjukdomar. Men även en förvriden syn på hur livsmedel skall smaka och se ut.